Äntligen är det jullov och det är så skönt att slippa skolan och all stress även om man ska jobba stora delar av jullovet, men för det får man pengar ju, så det är väldigt värt. Jag har köpt alla mina julklappar, men ska ändå in till stan i morgon med Anette (allt är så mycket lättare när man har bil! yay.) Igår var jag med de bästa brudarna på x3m och i början sög det mesta, det var i stort sett tomt på alla dansgolv och vi tänkte att alla säkert gått på julskivan, men sen kom allt folk, det visade sig att det var dom från julskivan eftersom att det tydligen sög! haha. Vi hade iallafall hur kul som helst och dansade som aldrig förr, det absolut bästa var cowboy dansen på scenen, vi var en massa folk som bara dansade och skrek, så sjukt kul.

Mitt huvud är helt stört, och nej det är inte på grund av festandet igår utan att jag har jobbat 3 dagar i rad till kvart över 9 och varje dag har det varit så mycket folk att man aldrig fått nån ledig tid och alla handlar varor mellan 1000-4000 kronor, det är helt sjukt. Man blir lite konstig i huvudet och det blir grymt svårt att hålla rätt på siffor ett tag, igår handlade en kund för 545.50 och det var et svåraste jag har sagt på länge, det var nog för mycket 4:or och 5:or kanske. Men det är roligt och helt stört svårt att fatta att det kan bli så. Sjukt.

Men jag har inte tid att blogga även om jag har så mycket roligt att berätta, får ta det en annangång. God jul allihopa!

I believe, that you can take this broken heart And give it all the love you've got. And take the pain away. Then I'll be yours forever and you'll always be there in my heart. To brighten up my day cause we belong together.

Jag har tappat lusten att blogga. Det kan bero på att jag inte vet vad jag ska skriva, och därför finns risken att det jag skriver inte hänger ihop alls. Därför varnar jag redan nu, det blir säkert inget roligt inlägg.

Borde man inte vara väldigt glad och allt sånt, snart är det jul och nyår, slutet på ett bra år i stort sett, men jag är inte glad, och jag vet inte ens varför. Jag vet nästan vad jag känner nu, jag kom på det lite för sent bara. Nu är det för sent, alldeles för sent. Tyvärr. Jag önskar bara att nått kunde hända mellan oss, just nu känns det som att jag skulle bli glad för vad som helst. Men när får man se dig igen, aldrig eller kanske någongång på stan? Oddsen är inte stora. Jag saknar iallafall honom, det kanske ni redan har förstått. Frågan är ju då som vanligt, varför blir det alltid så här? Jag kan inte svara på det. Men på nått sätt så blir det alltid på samma sätt, om och om igen. Det är svårt att skriva när man inte vill avslöja för mycket, ifall att någon kan komma på vad eller vem det är jag pratar om, så jag borde kanske sluta skriva om det här nu.

Så tillbaka från tankar och känslor till det riktiga livet, och där händer det ju lite roligare saker, jag har tillexempel haft mamma och pappas bil stora delar av veckan och jag måste bara säga att körkort är helt underbart, det är grymma vuxen poäng, men det är lite skrämmande. Jag var på stan idag med Robert och Therese och det var mysigt, vi shoppade julklappar och sen åkte vi på maxi. Och fortsatte handla där. Och igår så jobbade jag på konsum mellan 11:00-17:00, och tjänade mer pengar, det är så sjukt grymt med lön, även där vuxenpoäng. Att jag dessutom har önskat mig mest flytta hemifrån saker i julklapp, ska åka utomlands ensam med en kompis och tar studenten om 5 månader, gör att jag mer och mer känner mig vuxen. Vilket är hemskt, men underbart. Jag önskar bara att jag kunde få vara det tillsammans med dig. Eller nått, väldigt fjantigt men sant. Tyvärr bara en dröm som alltid kommer förbli en dröm. Och inget annat.

Så det blev ett inlägg om.. drömmar, vuxenpoäng och livet.

KÖRKORT

JAG HAR TAGIT KÖRKORT!!
känns helt stört sjukt, och underbart! yesssssssssssss!

Vaknade imorse och var hur nervös som helst, åt lunch och satte mig på bussen, träffade Anette på stan och gick sedan till trafikskolan och träffade min körlärare (tack för att du trott på mig och hjälpt mig, det betyder sjukt mycket! ) , sen körde vi runt lite i ca 45 minuter och åkte sedan till vägverket. Fick sedan köra med nån vägverket snubbe i 45 minuter och sen tillbaka, kan inte förklara känslan när han sa att körningen var godkänd! Helt stört!